Höstbruk I jorden vill jag påta, för oron i mitt bröst, och skrumpna lökar lägga i dess dvala, till vårens lust och gamman och vita kvällars tröst, då solen bakom Tunas vik må dala, som gamla Adam kröka för tistlarna mitt bast, likt Paavo spekulera i min gröda - men Armageddon viftar med sin gamla himlakvast mot kärnfysikens höst och vedermöda. Emil Hagström ”Gröna kransar och röda band”  (LT:s förlag 1951)